Subscribe to:
Post Comments (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Rambling recollections of an aging engineer
About Me
- kai
- Back in academia after a decade in industry, with a new generation of students.
Recent comments
Blog Archive
-
▼
2010
(136)
-
▼
July
(23)
- Put on your Saturday Suit
- Veckans ord: getölj
- There’s no reason to applaud
- Against nature?
- Word of the week: blight-seeing
- Earworm
- When bygones are bygones
- Trädgårdsgräl
- Veckans ord: grötrim
- Poms vs Bruces
- Livet i överklassen
- Like a ferret
- City on water
- Biological math
- Tämliga barnvisor
- Veckans ord: vitterhetsakademin
- From the Tourist Board of Västerbotten
- Social services
- Special people for special baggage
- Young art
- Burial traditions
- Veckans ord: reparationsångest
- Dress code
-
▼
July
(23)
Recently read
- En främmande man M Lang. Very atmospheric.
- En kodex för universitet och högskolor: Grundläggande principer och kärnvärden T Ekberg & A Söderbergh Widding. A useful overview of how things work and what people think.
- Aircraft model special C Ellis (ed). Thoroughly obsolete.
- 112 Gripes about the French Germans are Nazis, all of them.
- Att vara kvinna M Lang. And they still have to protest the same shit.
- Vår sång blir stum M Lang. School process archaeology.
Places I keep track of
- IPMS Stockholm One of the best plastic modelling forums you'll find.
- Hyperscale More modelling stuff.
- Occasional kvetch Thnidu is a linguist and an old friend.
- Another CyborgManifesto Small and large, always with alarming skill.
- Aardvarchaeology What kind of archaeologist doesn't have a whip or even a fedora?
- Arkland Archaeology and random bits.
- Pharyngula Biology, politics and atheism. And eight-legged animals.
- Something positive Magical realism in a very cynical way.
- Chicken Wings It's about birds…that fly…
- xkcd Don't miss the mouse-overs.
2 comments:
är inte det där egentligen ett krypdödarmedel? HUR kan du äta det =)
Jaa, jag gillar ju chokladglass också.
Delvis är det kanske för omständigheterna under vilka jag introducerades till Marmite, en intensiv helg i Nottingham när jag och en kollega satt i en lokal professors garderob och programmerade järnet i 48 timmar för att bli klara i tid till en konsert. Ibland när man klev ut för att gå på muggen upptäckte man att det var fest i vardagsrummet, men det var bara att dyka in i hackarrummet igen. Nyfiket provade värden att utsätta mig för Marmite till frukost och smaken passade väl ihop med hela situationen. Det sitter tydligen i.
Post a Comment